Är väl inte sambo i dess egentliga bemärkelse. Jag delar lägenhet med två andra, men vi har inget parförhållande med varandra.
Ser inga större problem med att bo med två andra personer, tycker att det har sina fördelar. Vad sägs om att bli bjuden på mat titt som tätt? O jag är inte den som tackar nej till gratis mat. Men det finns självklart nackdelar också. Vi är tre stycken som ska dela på ett kök och ett badrum. Ett kök som inte är anpassat för att det ska vara tre personer där och laga mat samtidigt, ett badrum som har ett badrumsskåp till tre personer. Badrummet tycker jag att vi har delat upp ganska bra, tandborste och tandkräm är det som ska finnas där, det andra får vi ha hand om på våra rum. En lösning som jag tycker är kanon, för jag har inte ork att stå och vänta på S när hon sminkar sig i badrummet varje morgon, och jag vet att varken M eller S har ork att vänta på mig när jag sminkar mig.
Men sen kommer problemen, och det är främst i köket som jag tappar tålamodet.
När jag bodde ensam diskade jag inte efter varje måltid, jag hade inte alltid tid eller ork, men det var bara jag själv som förlorade på det. Nu när vi är tre personer, försöker jag diska bort det jag använder hela tiden. När maten står på spisen diskar jag det jag använt inför matlagningen, när maten är klar äter jag den, packar in i matlådor och diskar sedan direkt upp efter mig (med få undantag när jag måste springa till träningen, men brukar kunna planera min tid och hinner oftast diska). Min söta sambos har ett annat sätt att se på det hela. Nog för att de diskar, ibland, så kan disken stå på diskbänken ett tag (ibland uppemot dagar) innan de själva tar itu med det. Eftersom det bara var de två som bodde tillsammans innan jag flyttade in så kan jag förstå dem, det blir inte så mycket disk för två personer men med tre så blir det ganska mycket mer.
Har flera gånger ”tvingats” diska efter dem två trots att jag själv tagit itu med min disk direkt.
Det känns så himal värdelöst att tvingas diska efter två personer som borde lära sig att ta ansvar för sig själva. Att de dessutom är äldre än mig spär på min irritation.
När M sedan tycker att jag är ganska oordingssam så känns inte mitt jobb i köket så uppskattat, att mitt rum inte är det mest välstädade känner jag till, men jag har heller aldrig tvingat in honom på mitt rum. För mig är det viktigast att köket och badrummet är färscha och städade, jag blir riktigt äcklad av att laga mat om köket inte är städat/iordninggjort. De gånger som M städat så är det damsugning och ibland våttorkning som brukar gälla, för mig är det också att göra rent spis/ugn, micro (som jag iofs tycker man ska göra rent direkt om ens mat har skitat ner den), diskställ och kanske ibland torka av kryddhyllan. Nu låter jag säkert som världens pedant, men för mig är det otroligt viktigt att köket är fint och fräscht. Inte minst för att jag inte vill bli dålig av att köket är ostädat.
Det märks verkligen tydligt att vi är tre personer som har tre olika uppfattningar om hur ett kök ska fungera. Men badrummet ska vi inte ens tala om, den tid jag har bott här har badrummet städats två gånger, bägge gångerna av mig och de har bäge två reagerat med att det ser fräscht ut. Ja men det blir fräscht om vi bara städar det.
Nu verkar det i alla fall som att S ska flytta till en etta, och M kanske också ska flytta – vilket i så fall betyder att det kommer in två 08 i den här lägenheten, o de stackarna kommer få regler att följa. Vad sägs om; diska efter sig själv? eller det kanske är för mycket begärt?