Nej tack!

Verkar som om min kära handledare på jobbet tycker att mitt lilla projekt ska publiceras. Ursäkta?! Känner inte riktigt att det är värt att publiceras, inte med tanke på mitt stirrande ut genom fönstret…

Vi får ju se hur det blir med det hela… Förhoppningsvis är det bortglömt till nästa vecka…

Fast annars, vilken 20-åring har publicerat en “vetenskaplig” artikel??? Men det ska nog inte bli jag…

Jag har förstått att det kan vara svårt att se vem som är vem.

På kusinens kalas i helgen var det två söta tjejer “jag träffat tidigare” som inte riktigt verkade förstå min förvirrade uppsyn. En hann ge mig en kram innan hon kom fram till att jag var den andra kusinen, den andra fick en förklaring innan kramen… (Gillar inte riktigt fysisk kontakt med människor jag aldrig träffat/känner dåligt)

Men den roligaste förvirringen står ändå min kära Strumpa (lillasyster) för. Igår degade jag i soffan och hon stod i köket och undrar över en sak, och utbrister:

Anna?

Ojojoj tror inte Strumpans pojkvän sett så förvirrad ut sedan han hälsade på mig första gången…

Har suttit och fiffilurat här på kontoret (som vanligt) och började tänka på hur jag pratar om mina systrar.  (Joanna jag ska snart fiffilura på dina frågor)

Om jag pratar om Strumpan så säger jag “min lillasyster”, men om jag pratar om Ann så säger jag “Anna” (alt. “min Anna”). Varje gång jag tvingas till att säga tvillingsyster så försvinner helt plötsligt det relevanta i det jag vill säga, för helt plötsligt vill folk veta “hur det är att vara tvilling”, alltså blir det lättare att säga Anna  än tvilling.

Systrar små

Men tycker ändå lite synd om alla stackars människor som tror att de träffar mig när de är på Grönan, men tji får dem. (Och jag får skratta när vänner skickar förvirrade sms o undrar varför jag inte hälsat, eller när Anna förvirrat tvingas förklara att vi är tvillingar)

Anna brukar  ju också berätta för sina vänner att hon är tvilling, men det brukar inte jag göra, höhö, blir ju roligare om de inte vet ; )

och BRAK sa det.

Första besöket avklarat hos naprapaten Robert, skidåkare som lärt mig allt (det lilla) jag kan om puckel. Jag skulle få en liten knuff och hela jag såg ut som en sprattlande ostbåge, men bra ska det tydligen vara. Ryggen känns oerhört undelrig nu, har mer ont nu än jag hade i morse, men det är tydligen helt normalt att man har “träningsvärk” efter en sån urladdning.

Nu hoppas jag att med några besök till bli helt besvärsfri o slipper knapra piller mot smärtan.

Tänk sedan 2003 har jag haft ont. Jag menar vad har inte hänt på de sex åren, om inte hur mycket som helst?
Nu börjar nya livet, livet utan smärta! (så fort “träningsvärken” släpper om max 2-3 dar)

Lyssnar på Nour El-Refai på P1. Och blir riktigt berörd.

Det är okej att vara liten, men ingen ska få sätta sig på mig! Jag är ingen liten lort och Nour El-Refai är absolut ingen liten lort!

Hemkommen från en härlig helg i Halmstad och på Ninas landställe. En härlig inte-25-än-års fest ute i skogen. Där ute i skogen insåg jag hur mycket de här människorna betyder för mig och hur viktigt det är att umgås med personer som får mig att må bra, inga energitjuvar här inte.

Men det var helgens äventyr, gammalt nuförtiden ; )

Kanske att det blir nya äventyr i helgen : )
kanske Vimmerby,
kanske Skansen

Vi får se, man kan inte veta ; )

Hade verkligen varit trevligt att åka ner till sommarstaden men det ska tydligen regna i helgen då är det ju inte riktigt lika trevligt, blir ju inte så mycket solande och mysande då… tyvärr… men vi får se, vill verkligen se mina kära vänner från bästa sommaren -08!

— kanske blir det en kladdkaka hos Emelie också : ), förra gången fick jag ju nöja mig med den godaste nästan grillade kycklingen jag någonsin ätit, med super god potatis o sallad, men kladdkakan missades ; )

Inte för att det är en sån dag idag (bortsett från mensvärken), men igår gick allt på tok.

Tog bilen in med pappa (ingen cykel inte) o hade alltså bytt väska (från cykelväska till annan väska). Kommer till jobbet o ska leta fram passerkortet (som jag även använder för att logga in på datorn) och har ju självklart inte tagit det från cykelväskan. Grattis! Bara att vända bilen (lämna pappa först) för att hämta kortet. Lyckas hitta ut från stan utan att köra fel (det var iaf lite bra) o när jag kommer hem blir jag tvungen att springa in tre (3!) gånger för att få med mig alla tre saker.

Kommer till jobbet med alla grejjor o får då veta att jag bytt inlogg och alltså måste gå ner till vakten för att de ska “aktivera” mig. Väl där nere så finns jag inte i deras register. Och ja jag sa rätt personnummer, och ja pappa hade skrivit in rätt personnummer ; )
Det löstes i vilket fall som helst ganska snabbt. Kunde ju jobba kanske en halvtimme innan lunchen.

Och efter lunchen så slängdes jag ut från datorn när jag skulle jobba. Tack för den! Lätt åtgärdat visserligen men då ville jag mest åka hem och dra täcket över huvudet.

Ytterligare problem under eftermiddagen?
Nej tror inte, har väl förträngt det… : /

Men usch, igår hade nog varit en bättre dag om jag stannat i sängen!

Det är mycket sällan jag gråter av smärta. Första gången jag grät av smärta var nog första gången jag hade mensvärk, ja då låg jag på mammas o pappas säng o tårarna strömmade. Sen har jag väl gråtit av smärta ett fåtal gånger när jag haft ont i ryggen (bl.a. i höstas när jag var nära att svimma av smärta och vägrade åka till akuten).

Idag var det dags igen, av den förbannade mensvärken. Vad har jag gjort för att förtjäna något sådant?

Nu har äntligen tabletterna börjat verka, men var ett tag nära ringa mamma o be henna skjutsa hem mig och alltså strunta i after-worken med klassisarna. Tack o lov att jag gav tabletterna en chans. Nu har jag visserligen ont som satan men inte så mycket att tårarna flödar.

Att mensvärken även valt att förpesta ryggen gör ju inte mina tidigare ryggsmärtor bättre… Hur skulle det gå till?

I vilket fall som helst så kommer jag ha en supertrevligt kväll med några av de roligaste personerna jag känner.  O sen blir det packande inför helgens äventyr i Halmstad och efter det ska jag sova som en klubbad säl. : )